Tror ni att guld och silver kommer fortsätta sjunka? Är det läge att ligga kvar eller gå ur sådana fonder?

Jag har två barn 10 & 12år gamla, vi månadssparar 500kr/månad till vardera. Vilka fonder bör man ligga i när man inte aktivt byter? Idag har dom: Handelsbanken Global Index Criteria 50% Spiltan Aktiefond Investmentbolag 50% Har länge tänkt byta men inte kommit på till vad, är fördelningen på två olika fonder bra eller ska man ha fler? De har idag mellan 65-75.000kr i sina portföljer. Tacksam för tips.

-9.85%

Upplagt för fortsatta bråk med Trump – nu om räntan och Fed Kevin Warsh nomineras till ny Fed-chef och marknaden verkar dra en viss lättnadens suck. Han är ett mer konventionellt val än flera andra namn som cirkulerat – med erfarenhet både från Fed och Wall Street. Men det här betyder inte att dramat är över. Warsh har historiskt haft en tydligt hökaktig profil (skeptisk till för lätt penningpolitik), men har senaste året samtidigt kritiserat Fed i linje med Trumps återkommande krav på lägre styrränta. Han har även argumenterat för att Fed överdriver inflationsrisken från tullar och att AI-driven produktivitet kan skapa disinflation som ger utrymme för räntesänkningar. Samtidigt är maktkampen kring centralbankens oberoende långt ifrån avgjord: - Vita husets utredning om Feds renoveringskostnader beskrivs som en möjlig ”häxjakt” mot Powell - Republikaner hotar stoppa nya Fed-kandidater om utredningen inte läggs ned - Powell kan dessutom välja att stanna kvar i styrelsen till 2028, vilket kan bromsa politisk styrning Trump vill se räntesänkningar på 1–2 procentenheter – något som skrämmer både ekonomer och investerare. Slutsats: Warsh kan vara ett lugnare namn på pappret, men konflikten om vem som egentligen ska ha kontroll över räntan lär fortsätta.

Det som sker nu i Japan och på valutamarknaden är direkt kopplat till det jag tidigare lyft kring USA-obligationer. DI:s analys om ränterus och yenras handlar i grunden om globala kapitalflöden. När japanska räntor rör sig uppåt och yenen försvagas kraftigt skakas en av världens största finansieringsmekanismer: yen-carry trades. Kapital som tidigare varit placerat i amerikanska tillgångar – inklusive US Treasuries – tvingas hem eller avvecklas. Resultatet blir: • Säljtryck på amerikanska obligationer • Stigande långräntor trots förväntningar om räntesänkningar • En marknad som börjar kräva högre riskpremie för att hålla USA-statspapper Det här bekräftar kärnan i resonemanget om USA-obligationer: Räntorna stiger inte bara av inflation eller Fed, utan av minskat globalt förtroende och förändrade kapitalflöden. USA:s obligationsmarknad är inte isolerad – den är navet i ett system som nu knakar från flera håll samtidigt. När ”den säkra tillgången” börjar bete sig osäkert, då är det inte brus. Det är en signal. Lär dig mer om detta i kursen Makro-ekonomi. Finns i klassrummet!