Okej så tiden är inne nu! Jag har överanalyserat färdigt och jag har inte blivit en skvätt klokare från det att jag börja men jag inser att det finns mycket rädsla. I att sträck ut en hand, att öppna upp, att bjuda in, att ta första steget. Jag längtar efter connection, med mina människor, hello var är ni?! Jag hör Amanda i bakhuvudet, att jag behöver försätta mig i sammanhang där mina människor finns. Och det här sammanhanget, existerar, ni kanske är här. Vi är här av olika anledningar kanske, eller samma, vad vet jag, men det vi har gemensamt är i alla fall att vi är här och vi vill ta till oss allt det som Amanda väljer att dela med oss. Vi dras till det hon pratar om, det har vi gemensamt. Och hennes energi såklart, för den är otrooolig?! :D Det hade varit så fint att mötas, connecta, träffas. Låt mig veta! :) <3