Marknaden underskattar fortfarande situationen och prissätter inte fullt ut risken för hur snabbt det här kan eskalera till direkta attacker mot den bredare energiinfrastrukturen i Persiska viken”, säger Haris Khurshid, investeringschef på Karobaar Capital LP, till Bloomberg. ”Om det här eskalerar till direkta attacker så kommer 120 dollar inte att vara taket, utan startpunkten. Att se priser på 140 till 160 dollar vore inte alls orimligt”, säger han om oljepriset. Priyanka Sachdeva, analytiker på Phillip Nova, ser ingen snar lösning på konflikten och räknar med ett ännu högre oljepris.

Detta är varför jag är negativ till börsen just nu Jag tycker att marknaden fortfarande underskattar vad kriget i mellanöstern faktiskt innebär. Det här är inte ännu en rubrik om oro i Mellanöstern som ska glömmas bort om tre dagar. Det här handlar om att en konflikt nu träffar ett av världens absolut viktigaste energistråk. Runt 20 miljoner fat olja per dag passerade genom Hormuz 2024. Det är ungefär en femtedel av världens petroleumkonsumtion. När den passagen hamnar under verklig press är det inte ett lokalt problem. Det är ett globalt riskproblem. Och det räcker inte att folk säger “ja, men sundet är ju inte helt stängt”. Det behöver inte vara helt stängt. Det räcker att trafiken störs, att rederier blir mer försiktiga, att försäkringarna rusar och att marknaden börjar prisa in att energiflöden inte längre är trygga. Då får man samma kedja varje gång: högre oljepris, högre fraktkostnader, högre riskpremier, pressade marginaler och till slut pressade aktiekurser. Det som gör det här ännu värre är att Iran inte ens försöker dölja vad man gör. Hotet om att driva upp oljepriset är inte något som marknaden hittar på. Det är en del av själva maktspelet. När oljepriset används som vapen är det naivt att sitta och låtsas som att det här bara är ett tillfälligt nyhetsbrus som snart blåser över. Och sedan har vi sjöfarten. Tankfartyg har redan attackerats. Handelsfartyg har redan hamnat i skottlinjen. Det betyder att energiflöden och kommersiell sjöfart inte längre bara är teoretiska risker i analysrapporter. Det är redan en del av verkligheten. Så fort fartyg blir måltavlor förändras hela kalkylen för transport, leveranssäkerhet och försäkring. Då får man inte bara ett högre oljepris. Man får ett helt system som blir dyrare, långsammare och mer instabilt. Det är här jag tycker att marknaden tänker alldeles för grunt. Många verkar fortfarande resonera som om det räcker att titta på nästa inflationssiffra, nästa räntemöte eller nästa kvartalsrapport. Men om energin får ett nytt geopolitisk riskpåslag spelar det mindre roll hur snygga modellerna såg ut för två veckor sedan. Då förändras hela spelplanen. Transportkostnader stiger. Insatsvaror blir dyrare. Vinstförväntningar blir för höga. Och när analytiker väl börjar skruva ned estimaten brukar börsen inte ta det särskilt elegant.

Jag hade räknat med att det skulle ta några dagar innan bytet gick igenom även om det var i slutet på arvsvinstbytet. Istället såg jag att de nya fonderna syntes på kontot ( inte genomfört) redan igår vilket indikerar att bytet gick igång som vanligt. Pendlar mellan hopp och tvivel. Får vi del av uppgången igår eller inte? Håll tummarna!

I dag gör jag ett fondbyte i PPM. Jag har tidigare sagt att jag ska undvika göra ett byte när det är arvsvinstsutdelning och fondhandel på kontot. I detta läge känner jag att det är bråttom och att det tar längre tid att vänta på att pågående handel ska bli färdig för att sedan lägga en beställning. Lägger vi ett byte på kö kommer det behandlas så fort det andra är klar vilket bör vara i dag eller i morgon då arvsvinsthandeln utförs mellan 1-9 i varje månad. Nu växlar jag ned risk: från aktier/råvarubett till ränta + volatilitet Jag har landat i att jag gör ett tydligt skifte i portföljen: mer räntefonder och mer volatilitetsfonder. Det handlar om att riskbilden har förändrats – och att den nya risken inte är en vanlig övergående “konjunktursvacka”, utan en geopolitisk energichock-risk som kan drabba börsen i flera månader framåt. Det vi ser är en eskalering som slår direkt in i marknadens nervsystem: olja, inflation och riskaptit. När oljepriset rör sig kraftigt blir det inte bara energibolag som påverkas – det spiller över i räntor, centralbanker och hela värderingsklimatet. Det går inte att komma undan. Allt går ner. Under de senaste dagarna har oljepriset till exempel rusat över 100 USD och marknader globalt reagerat kraftigt samtidigt som någon öppning av Hormuz-sundet inte finns i sikte. Jag ser en reel risk att det här eskalerar på ett sätt som marknaden ännu inte prisat in. I såna lägen faller inte bara aktier – korrelationerna går sönder, oljan drar iväg och riskpremien exploderar. Därför vill jag hellre sitta med stabilitet och skydd än att hoppas att det blåser över. vänligen Mats

Hej Det verkar som våren kommer av sig det talas om snö i kallt igen N Vecka