Guldpriset har fallit kraftigt efter att ha nått rekordnivån 5 595 dollar per uns i slutet av januari. Sedan toppen har priset sjunkit med omkring 22 procent till strax över 4 000 dollar, vilket gör nedgången till den största under ett enskilt kvartal sedan 2013. Trots det kraftiga raset är bankerna långt ifrån överens om vad som väntar framöver. Deutsche Bank räknar med att guldpriset återhämtar sig till omkring 4 700 dollar per uns vid slutet av året. Det är en tydlig förändring jämfört med bankens tidigare bedömning, då man varnade för att flera räntehöjningar från den amerikanska centralbanken skulle kunna pressa priset ned mot 3 800 dollar. JP Morgan är betydligt mer positiv och tror att guldpriset kan ligga på i genomsnitt 6 000 dollar under det fjärde kvartalet 2026. Banken ser även 6 300 dollar som en möjlig nivå under 2027. Skillnaden mellan bankernas prognoser är alltså stor och visar hur osäker marknaden är just nu. En viktig förklaring till nedgången är att konflikten med Iran har fått energipriserna att stiga och skapat oro för att inflationen ska ta fart igen. Det har i sin tur fått marknaden att räkna med fler amerikanska räntehöjningar. När räntorna stiger blir räntebärande tillgångar mer attraktiva, samtidigt som guldet, som inte ger någon löpande avkastning, tappar en del av sin dragningskraft. En starkare dollar har också pressat guldpriset. Samtidigt ska nedgången sättas i perspektiv. Sedan augusti 2024 hade guldpriset mer än fördubblats innan raset kom. En korrigering efter en så kraftig uppgång är därför inte helt oväntad, även om nedgångens storlek har överraskat många. JP Morgan beskriver nuläget som ett tekniskt ingenmansland. Guldet handlas mellan viktiga nivåer och investerarna avvaktar framför allt signaler från Federal Reserve. På kort sikt är bilden svag, men banken menar att de långsiktiga faktorerna bakom guldets uppgång fortfarande finns kvar. En enkät från Reuters bland 29 analytiker och råvaruhandlare pekar på ett genomsnittligt guldpris på 4 509 dollar under 2026. Prognosen har sänkts för första gången på elva kvartal, men majoriteten av analytikerna tror ändå inte att den långsiktiga trenden är bruten. Bedömningen är snarare att marknaden försöker hitta en ny balans efter den extrema prisuppgången.

Hur vill ni att vi utvecklar Skool framöver? Jag står inför ett vägval kring hur jag ska bygga vidare på vår Skool-community och vill gärna höra vad ni som redan är med tycker. Den ursprungliga tanken var att ni som är kunder hos mig skulle få sex månader Premium på Skool utan kostnad. Därefter skulle ni kunna välja mellan: – Premium för 36 dollar/månad, där bland annat fondbytesinformationen för ISK och PPM ingår. – Ett kostnadsfritt basmedlemskap med tillgång till vissa delar av Skool. Nu har det första halvåret gått och jag kan konstatera att jag har lagt ner ganska mycket tid och energi på Skool, men aktiviteten har inte riktigt blivit den jag hade hoppats på. Min tanke var aldrig att Skool bara skulle vara ytterligare en plats där ni läser information från mig. Jag ville skapa ett community där ni även diskuterar marknaden, fonder, investeringar och andra frågor med varandra. Så har det inte riktigt blivit. Communityt är fortfarande ganska tyst. Jag är inte bitter över det – jag bara konstaterar faktum. :) Därför funderar jag nu på två olika vägar framåt: Alternativ 1 – Premium + basmedlemskap Vi fortsätter enligt den ursprungliga modellen. Den som vill kan köpa Premium för 36 dollar/månad inklusive moms och får då tillgång till hela utbudet: – fondbytesinformation för ISK och PPM – kommande kurser och utbildningar – live-event – material och analyser – träffar – forumet – nya delar som utvecklas framöver Den som inte vill ha Premium kan fortsätta som kostnadsfri basmedlem med tillgång till ett begränsat innehåll. Alternativ 2 – Skool blir gratis för alla Hela communitydelen blir kostnadsfri. Alla får tillgång till forumet, diskussionerna och gemenskapen utan någon medlemsavgift. I stället betalar man separat för sådant man själv vill ta del av, exempelvis: – kurser och utbildningar – live-event – särskilda program eller annat material Fondbytesinformationen ligger då utanför Skool-medlemskapet och fortsätter som en separat tjänst. Eftersom omkring 99 % av er redan har fondbytesinformationen genom ert nuvarande abonnemang hos mig, innebär det i praktiken ingen större förändring för de flesta som är här idag.

Istället för att försöka ha rätt, utgå från att du kan ha fel och försök att ha mindre fel. Att försöka ha rätt leder ofta till att du börjar försvara dina övertygelser. Att försöka ha mindre fel leder oftare till fler frågor, större nyfikenhet och intellektuell ödmjukhet.

Hej Mats, vad menas med detta? Skall jag betala för delta med mina dyrbara åsikter? Eller har det blivit galet igen? Jag betalar för ISK och PPM borde inte det räcka? Mina pengar är slut och då skall man helt plötsligt betala extra för att delta, detta tycker jag låter väldigt konstigt. BoPa.

Hej! Idag kommer jag inte hinna vara med på lunchsnack och tänkte därför istället lämna en kommentar här. I dag kommer fonbytesinformation att skickas ut då jag gjort bedömningen att det är rätt att lämna teknikfonderna. Det betyder inte att jag tror att tekniksektorn är färdig på lång sikt. Men förhållandet mellan möjlig uppgång och risken för ytterligare nedgång har försämrats så mycket att jag inte längre tycker att det är försvarbart att ligga kvar. Det finns flera skäl till beslutet. Momentum har brutits. Nedgångarna har varit kraftiga och de rekyler som kommit har inte varit tillräckligt starka för att visa att köparna tagit tillbaka kontrollen. Samtidigt har volatiliteten blivit extrem. Nasdaq 100 har rört sig minst 1 procent upp eller ner under 20 av de senaste 26 handelsdagarna. Sedan år 2000 har liknande perioder bara inträffat vid fyra tidigare tillfällen: IT-kraschen, finanskrisen, pandemichocken och björnmarknaden 2022. Det betyder inte att historien måste upprepa sig. Men det visar att marknaden befinner sig i ett ovanligt instabilt läge. Ännu tydligare är utvecklingen inom halvledarsektorn. Philadelphia Semiconductor Index har haft minst 15 dagar med rörelser på 3 procent eller mer under den senaste månaden. Senast det hände var år 2000. BTIG chefsstrateg Jonathan Krinsky beskriver detta som en olycksbådande signal och menar att flera varningstecken påminner om utvecklingen kring toppen i mars 2000. Det som också oroar är att uppgången varit smal. Under första halvåret drevs omkring 20 procents uppgång i Nasdaq 100 av endast tio aktier. Micron, AMD och Intel var några av de största bidragsgivarna. När så få bolag står för en så stor del av uppgången blir marknaden sårbar om ledaraktierna börjar vika. Vi ser dessutom kraftiga rotationer mellan halvledare och mjukvarubolag. Kapitalet flyttas snabbt mellan olika delar av techsektorn, samtidigt som många mjukvarubolag fortfarande inte har återhämtat sig. Det är inte den stabila och breda uppgång jag ville se.